Åkerbogården i Linghem

 

Historien om Åkerbogården börjar år 1928.

 

Detta år bildades nämligen två föreningar som sedan dess haft en stor betydelse för Linghem och Linghemsborna: Linghems Sportklubb, LSK, samt Åkerbo Nationella Ungdomsförening,
N U F.

Första delen av denna skrift handlar om N U F vilket var den förening som stod bakom Åkerbogårdens tillkomst. Senare kommer LSK att få en stor betydelse för Åkerbogårdens fortlevnad.

 

För att ta det från början: I Sverige fanns vid den tiden ett politiskt parti vid namn Allmänna Valmansförbundet under ledning av Arvid Lindman. Lindman var statsminister åren 1906 till 1911 samt 1928 till 1930. Partiet lever vidare, idag som Moderaterna.

Allmänna valmansförbundet hade en ungdomsorganisation under namnet Svensk Nationalistisk Ungdom, S.N.U. Vid valet 1928 hade SNU vunnit stora framgångar i Linghem/Törnevalla, och det beslöts därför att en lokal förening skulle bildas, Åkerbo Nationella Ungdomsförening. Vid ett möte i Törnevalla kommunalrum den 28 november 1928 bildades föreningen och 21 st ungdomar anslöt sig redan vid detta möte. Den förste ordföranden blev assistent Edvin Jansson. Jansson flyttade dock från bygden redan efter ett år, och ersattes av assistent Georg Lagerbäck. Även Lagerbäck flyttade från bygden efter ett år som ordförande, och nu valdes i stället lantbruksarbetaren Richard Karlsson från Älvestad som ordförande.

Redan från början hade föreningen som mål att skaffa en egen lokal, men de flesta såg detta som ett vid horisonten hägrande mål. Till en början hölls möten och sammanträden i medlemmars hem, men med ett ständigt ökande medlemsantal blev detta med tiden alltmer omöjligt. Efter några år var antalet medlemmar 90 stycken och lokalfrågan blev akut.

Vid ett styrelsesammanträde på våren 1931 tog man på allvar upp frågan. Föreningens sekreterare fick då i uppgift att ta fram ritningar och kostnadsförslag till ett föreningshus.
Lantbrukaren Axel Sjöberg i Östra Harg var en av de drivande i föreningen, och han tog fram såväl ritningar som kostnadsförslag.

Ett år senare, i mars 1932, beslöts att låta bilda en byggnadsförening.
Den 17 april 1932 bildades Åkerbo Nationella Byggnadsförening u.p.a., och denna förening hade som ändamål att ”främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att åt dem anskaffa sammanträdeslokal”.

 

Styrelsens ordinarie ledamöter var vid bildandet:

John Erik Jonsson, Kumla Rusthåll, Törnevalla

Nils Artur Folke Griph, Åkerliden, Linghem

Gunnar Richard Karlsson, Älvestad, Törnevalla

Axel Valdemar Sjöberg, Vilhelmsberg, Östra Harg

Oskar Fabian Nilsson, Eggeby, Östra Harg

Karl Severin Karlsson, Tegneby Östergård, Rystad

Samt suppleanter:

Karl Sigurd Enar Berg, Tegneby, Rystad

Ernst Oskar Fritiof Gustavsson, Bogetorp, Östra Harg

 

Nu gick allt med en rasande fart. Föreningens medlemmar beslöt att själva utföra den största delen av byggnadsarbetena, och man satte igång den 20 juni 1932.

En tomt om 1000 kvm invid Vårdsbergsvägen hade införskaffats. Fastighetsbeteckningen Gällstad 2⁴ tyder på att den är en avstyckning av Gällstad Västergård, som vid den tiden ägdes av Ernst Larsson.

Många i bygden skakade på huvudet och var skeptiska till att ”ungdomarna” skulle kunna föra projektet till ett lyckligt slut. Men skeptikerna blev allt tystare ju längre arbetet fortskred…

 

De som var allra mest drivande i arbetet var föreningens ordförande, lantbruksarbetaren Richard Karlsson, lantbrukaren Axel Sjöberg, byggnadsarbetaren Gösta Ljung, diversearbetaren Karl Palm samt herr Folke Griph.

 

 

 

 

Redan på hösten 1932 stod byggnaden klar, och en storslagen invigningsfest hölls den 4 december 1932.
Av en tidningsartikel framgår att den sammanlagda kostnaden uppgick till 9700,-. Därav var byggnaden den största delen med 7700,-, inventarier 1000,- samt tomten 1000,-.

Man kan förstå vikten och betydelsen av denna samlingslokal när man läser att invigningen förrättades av partiledaren och förre statsministern, amiral Arvid Lindman! Dessutom deltog dr. Ivar Andersson, Norrköping, riksdagsman Gösta Jacobsson, Mjölby, ordförande i Östergötlands länsförbund av S.N.U. samt av representanter för olika organisationer. Högtiden avslutades med ett anförande av kyrkoherde R Hjälmdahl, Törnevalla.

 

 

Från invigningen den 4 december 1932.

 

Lokalerna inrymde också en vaktmästarbostad i den bortre vinkeln. I samband med Åkerbogårdens invigning anställdes lantbruksarbetaren Ernst Johansson som vaktmästare. Han och hans hustru Gerda kom att sköta om vaktmästarsysslan i över tjugo år.

 

Byggnadstiden och invigningen tilldrog sig stort intresse, och det finns ett flertal tidningsartiklar från tiden.

År 1933 beslöts att Östergötlands Länsförbund av SNU skulle hålla sin årsstämma i den nybyggda Åkerbogården. Docent Elmo Lindholm, som hade valts till riksorganisationens ordförande året innan, var inbjuden som talare. Lindholm syns längst fram i mitten av bilden. Uppslutningen vid mötet var god, över trehundra ungdomar hade tagit sig till Linghem och Åkerbogården.

 

 

Fortsättningen blir dock inte lika ljus. I början av 30-talet påverkades många i S.N.U. av fascistiska och nazistiska idéer. När Hitler kom till makten i Tyskland 1933 förstärktes troligen dessa idéer, och år 1934 hade det gått så långt att Allmänna valmansförbundet bröt samarbetet med S.N.U.
Richard Karlsson, som förutom sitt ordförandeskap i N.U.F nu också var ombudsman för S.N.U. i Östergötland kunde inte acceptera denna utveckling, utan lämnade på egen begäran ombudsmannatjänsten den 1 juni 1934.

S.N.U.´s ändrade politiska inriktning gjorde också att alla ledamöter utom en avgick ur styrelsen för Åkerbo Nationella Byggnadsförening. Richard Karlsson var en av dem som lämnade styrelsen, och senare samma år begärde han utträde ur byggnadsföreningen och anhöll om att återfå sin insats i föreningen.

 

Från att ha varit en av de drivande vid Åkerbogårdens tillkomst hade den politiska utvecklingen gjort att Richard tillsammans med flera andra av föreningens eldsjälar lämnade såväl ansvaret som medlemskapet

 

 

Den 14 juli 1934 konstituerades på ett möte i Richards föräldrahem i Älvestad, Åkerbo Ungsvenska Förening, som var en lokalavdelning till den av Jarl Hjalmarsson grundade ungdomsorganisationen Ungsvenskarna – Allmänna valmansförbundets nya ungdomsförbund.

 

Detta är den information vi hittills lyckats sammanställa om Åkerbogårdens tillkomst. Vi tackar Ann-Marie Gustafsson, Richard Karlssons dotter, för värdefullt källmaterial i form av tidningsartiklar, foton och skrifter.

 

Efter 1934

Efter brytningen med moderpartiet ombildades SNU till ett politiskt parti under namnet Sveriges Nationella Förbund, med Elmo Lindholm som partiordförande.

Vi får anta att kvarvarande medlemmar i NUF fortsatte att använda Åkerbogården för sina sammankomster. Det finns dock inget material som bekräftar detta.
Ryktet som lever kvar i bygden säger att det var ”nazisternas” samlingslokal.

Från tidningsurklipp och skrifter vet vi att LSK under denna tid utnyttjade lokalerna för sin träning, bland andra gymnasterna i Wigostruppen som var aktiva mellan 1935 och 1943.

 

 

 

Åkerbogården under krigsåren

Under krigsåren togs Åkerbogården i anspråk av försvarsmakten. Intressant är att Linghems Sportklubb, som hållit sina årsmöten i Åkerbogården alltifrån 1933, gjorde ett upphåll mellan åren 1941 och 1948, då årsmötena i stället hölls på olika ställen i Linköping. Det tyder på att Åkerbogården under dessa år inte var tillgänglig.

 

Efter kriget

Man kan förmoda att intresset för Nationella Ungdomsförbundet och de nazistiska idealen minskat betydligt efter krigsslutet, och medlemsantalet sjönk säkert drastiskt.

Samtidigt var det ont om samlingslokaler för ungdomsföreningar i Linghem efter kriget. Redan år 1946 inledde därför ortens samtliga föreningar tillsammans med kommunalfullmäktiges ord-förande förhandlingar om att få köpa Åkerbogården av Åkerbo Nationella Byggnadsförening.

Dessa förhandlingar gav dessvärre inget resultat, utan i stället beslutade Linghems Sportklubb att själva försöka ro projektet i hamn.

 

År 1948 bildades stödföreningen BFIB (Byggnadsföreningen för Idrottens Befrämjande) av delar av styrelsen för Linghems Sportklubb. Anledningen var att sportklubben ville bygga ut sin idrottsplats Lingheden, och då krävdes en säkerhet för det lån som behövdes. BFIB köpte Åkerbogården av Åkerbo Nationella Byggnadsförening för 8000,- och använde den som säkerhet för lånet. Ansvaret och driften av Åkerbogården övergår således från den ena föreningen till den andra.

Styrelsen för BFIB 1948 bestod av följande medlemmar:

Bertil Grip
Lennart Hagström
Tage Karlsson
Karl-Erik Karlsson
Karl-Erik Karlström
John Klasa
Agne Johansson

Föreningen tryckte upp andelsbevis á 25 kr. som styrelsemedlemmarna fick köpa. Dessa intäkter uppgick 1948 till 475 kr.

Föreningens avsikt var att upplåta lokalerna för allmänheten, och därför präglades de följande åren mest av att anordna danser för att få inkomster till föreningen. Uthyrningar av lokalen till såväl privata fester som till andra föreningar runt Linghem förekom också.

 

 

År 1952 fick Linghems Sportklubb sitt första bidrag från föreningen, som var på 1000 kr.

 

År 1953 firade Linghems Sportklubb 25-årsjubileum, och i samband med det avtackades vaktmästarparet Ernst och Gerda Johansson av LSK för lång och trogen tjänst med ett graverat tennfat.

 

 

Från 1953 till 1955 fanns ingen ordinarie vaktmästare utsedd. I oktober 1955 beslöt styrelsen att utarbeta ett arbetskontrakt för vaktmästare. Som tillfällig vaktmästare utsågs Bertil Griph.
I december 1955 beslöts att tillsätta Herr Sven Lund från Brokind som ny vaktmästare.
Familjen Lundh flyttade in i vaktmästarbostaden, och kom att ha kvar sysslan fram till slutet av 1965.

I början av 50-talet konstaterar föreningen att en ombyggnad av Åkerbogården måste ske. En ”kommitté för planerad ombyggnad av Åkerbogården” bildades. Efter mycket planerande beslutades att en om- och tillbyggnad av den främre delen skulle göras. Tillbyggnaden innefattade kök, kapprum, toaletter, serveringsrum, klubbrum på övre våningen samt läktare. Man lämnade in en låneansökan till ”Statens Nämnd för Samlingslokaler” som tillstyrkte föreningens låneansökan. Dock var kravet att föreningen skulle kunna visa egna medel som säkerhet. Styrelsen beslutade därför att varje ledamot skulle ställa ett belopp om 15.000,- till förfogande, antingen genom egna privata insatser, eller genom lån där borgen skulle tecknas av samtliga styrelsemedlemmar. Dessutom ansökte man om ett kommunalt lån å 10.000,-.
I december 1954 var finansieringen klar och föreningen beslutade att påbörja ombyggnaden.
Ombyggnaden medförde en kostnad av 90.000,- och var klar 1955.

Den 29 oktober 1955 anordnades en invigning med aftonunderhållning. Kanske var det vid detta tillfälle paret Truxa var där med sin trolleri- och tankeläsarföreställning?

 

Under åren 1954 till 1966 bestod styrelsen för BFIB av:

Agne Johansson ordf.
Lennart Hagström sekr.
Bertil Griph
Karl-Erik Karlsson
John Klasa

Efter den ombyggnationen följde många hårda år med stora ekonomiska bekymmer, och styrelsen åtog sig ett mycket uppoffrande personligt ansvar.

Styrelseprotokollen berättar om ständiga ansökningar om lån och bidrag för att driva verksamheten. Ett sätt att dra in pengar var att regelbundet ordna danser och andra aktiviteter i Åkerbogården.

Vid ett sådant tillfälle råkade en klänning bli förstörd, och eftersom det inte fanns någon försäkring som täckte skadan blev det ett avbräck för stödföreningen. Då beslutades att skyndsamt teckna en ansvarsförsäkring.

 

Från 60-talet och framåt

År 1963 beslöt föreningen att för första gången skriva till Åkerbo kommun med en begäran om förlustbidrag, vilket beviljades med 1700 kr.

Under 60-talet bedrevs föreningsverksamhet i Åkerbogården av många olika föreningar, bl.a. Valsens Vänner, gymnastikföreningar och även Linghems Sportklubb.

 

Efter att familjen Lund lämnat vaktmästartjänsten år 1965 tillsattes ingen ny vaktmästare.

Det ledde så småningom till ett gradvis förfall av både hus och tomt. Mot slutet av 70-talet var tillståndet så illa, med trasigt tak och fuktskador i stommen, att rivning framfördes som ett alternativ.

Men i stället beslöt man att göra en kraftansträngning, bl. a. taket fick ny beklädnad av plåt, fuktskadat virke byttes ut.

Vid årsmötet 1987 valdes för första gången sedan föreningens tillkomst tre nya styrelse-medlemmar in. Ordförande blev Conny Eriksson, Lars Remne sekreterare och Bertil Grip kassaförvaltare. Övriga ledamöter var Agne Johansson, Hans Bureteg och Karl-Erik Karlsson.

Med nytt friskt blod i styrelsen startades en stödförening för Åkerbogårdens bevarande. Omfattande reparationsarbeten såväl ut- som invändigt genomfördes med frivilliga insatser av stödföreningens medlemmar samt genom materialbidrag från företag och enskilda.

Under de kommande åren gjordes flera underhållsarbeten, bland annat ny köksinredning, renovering av lägenhetsrum och klubbrum.

År 1994 arrangerades ”Öppet Hus” för att visa de fina lokalerna för Linghemsborna. Samma år lades ett nytt parkettgolv in i stora salen tack vare en ekonomisk gåva från stödföreningen.

1995 gick föreningens nestor, och en av dess grundare, Bertil Grip ur tiden.
Som ny medlem och kassaförvaltare invaldes Hans Flink.

År 1997 iscensattes den mest omfattande renoveringen under BFIB´s historia. Den tidigare vaktmästarlägenheten har inretts med handikapptoalett med duschrum, städrum med utslagsvask och varmvattenberedare. Entrén har handikappanpassats, ny dörr till nödutgången, ny elcentral med jordfelsbrytare och nya oljefyllda radiatorer i entrén och lilla rummet.

Även senare år har präglats av ”ständiga förbättringar”. Sedan 2008 är huset uppvärmt med hjälp av fjärrvärme i stället för el. Samtliga fönster har bytts ut till isolerglas, och tillsammans med modern LED-belysning sparar man mycket energi och därigenom driftskostnader.

En modern PA-anläggning och dataprojektor gör lokalen användbar för många syften, och idag är Åkerbogården i stort sett fullbokad: olika föreningar under veckodagarna, privata fester som bröllop och annat under helgerna.

All renovering genom årens lopp har möjliggjorts genom rikliga gåvor från Stödföreningen samt bidrag från Linköpings Kommun.

Av den ursprungliga styrelsen från 1948 finns nu endast en medlem kvar, Agne Johansson!
Han var 21 år då han valdes in i styrelsen, i år, 2017, blev han 90.

 

Det är många som bär på minnen från Åkerbogården. Låt oss hoppas att den kan fortsätta att vara Linghemsbornas självklara mötesplats, och att man med hjälp av stödföreningen och kommunala bidrag kan hålla Åkerbogården fräsch och funktionell samt bibehålla den säregna exteriören.

 

Källmaterial insamlat av Agne Nilsson, Linghem

Sammanställt och skrivet av Hans Erik Johansson, Linköping