Julträff den 5:e december

Hjärtligt välkomna till vår julträff tisdagen den 5 december kl 1900 i församlingshemmet i Törnevalla!

 

 

Tre Gökar underhåller med musik och sketcher.
Det blir även allsång i samband med ”julkaffet”, som serveras med hembakat bröd – kostnad 30 kr.

 

Som vanligt säljs också lotter med fina priser.

 

Gratis inträde!

 

 

Ta gärna med er vänner och bekanta
TILL EN TREVLIG KVÄLL TILLSAMMANS


Inlagt 2017-11-14


Östra Skrukeby skola

Med anledning av folkskolereformens 175-årsjubileum i år
får klassrummet i småskolan återuppstå i en utställning under några dagar

 

Fredagen den 27 oktober kl 19
Café Skrukeby med skoltema.
Skolans historia, berättad av Kajsa C. Utställningen öppnas.

 

Lördagen den 28 oktober – måndagen den 30 oktober kl 14 – 17
Skolsalen är öppen för besök. Provsitt bänkarna, skriv på griffeltavla, räkna på kulram, skriv med bläck och försök få A i uppförande! Bläddra i de gamla läseböckerna och se skolkort från tiden 1895–1965.
Ta gärna med dina egna minnen och skolkort från Östra Skrukeby skola. Förtäring: Mjölk och smörgås/kaffe med tilltugg.
Plats: Den gamla skolan, nuvarande församlingshemmet i Östra Skrukeby

 

Varmt välkommen!

 

Östra Skrukeby Hembygdsförening

Ytterligare upplysningar: kajsa.cm@gmail.com 0708-720141

 


Inlagt 2017-10-23


Påminnelse: Visning och föredrag den 9:e oktober

På måndag den 9:e oktober kl 19.00 är det hembygdsmöte i Åkerbogården. Temat är Åkerbogårdens historia och nuvarande verksamheter. Ta med fika!


Inlagt 2017-10-04


Törnevalla kyrka 200 år – föredrag av Sigvard Hallendorff

Törnevalla kyrka invigdes 1817 och ersatte då den medeltida kyrka, som blivit alltför trång. Vid 200-årsjubileet 2017-09-10 berättade Sigvard Hallendorff om de båda kyrkorna och andra offentliga lokaler.

 

Törnevalla kyrka. Foto Arne Blomberg

 

Jag heter Sigvard Hallendorff och är ordförande i Törnevalla hembygdsförening. Det är skälet till att jag nu står här i vår kyrka som i år firar 200 år.
200 år är väl inte så lång tid, men här har tidigare funnits en medeltida kyrka, byggd under medeltiden på 1100-talet. Men i år är det 200-årsjubileum för just denna, ska vi säga, moderna kyrka.
Ovanför ingången i tornet står inskriptionen Carl Johans kyrka 1817 och Carl Johan var vår kronprins vid den tiden och som bara ett år senare blev kung Karl XIV Johan, den första Bernadotten.
Hans betydelse för kyrkans tillkomst var nog inte särskilt betungande, men väl för sockenstämman här i Törnevalla, som på en sockenstämma år 1797 tog upp frågan om man inte borde börja tänka på den då bristfälliga kyrkans förbättrande eller rent av ombyggnad till en större kyrka.
Behovet av större sockenkyrkor var nödvändigt i hela Östergötland i en tid av stor befolkningsökning kopplad till kyrkoplikten, som stadgade obligatorisk närvaro vid gudstjänsterna. Denna kyrkoplikt fanns kvar ända till 1855.

Eftersom även andra frågor än kyrkliga behandlades i kyrkan på söndagarna blev kyrkan båden en världslig och kyrklig samlingsplats där även rättsliga och praktiska frågor reglerades. Prästen var såväl den andliga som den världsliga ledaren i socknen.

 

 

I en del av Östergötlands 170 socknar finns den gamla kyrkan från 11- och 1200-talen kvar vid sidan av en större 1800-talskyrka, och i ytterligare andra socknar, som här, har man rivit den gamla till förmån för en ny kyrka. Slutligen några socknar har bara sin 1100-talskyrka kvar som t.ex. Östra Skrukeby och Lillkyrka.

 

 

Nåväl, här i Törnevalla beslutade sockenstämman 1797 om nybyggnad och då började en lång process med förslag om den nya kyrkans arkitektur och hur man kunde nyttja delar av den gamla kyrkan mm.
En ritning av byggmästare Casper Seurling skickades för godkännande av Överintendentsämbetet som refuserades.

I stället upprättade deras egen arkitekt ett annat förslag som sockenborna inte alls gillade utan föredrog det refuserade förslaget.

En kompromiss godkändes slutligen men intresset svalnade pga ärendets behandling så det dröjde ytterligare 11 år till nybyggnadsplanerna väcktes till liv igen och 1813 lades grunden till den här kyrkan.
Man började riva den gamla kyrkan och fann snart att förslaget att använda den gamla kyrkans nordmur var olämpligt och beslutade i stället att tornet skulle bibehållas. Enligt ritningarna skulle en sakristia vid kyrkans nordsida byggas enligt församlingens uttryckliga önslemål, men så blev inte fallet utan man inredde i stället sakristian i utrymmet under det halvrunda korutsprånget med trappa bakom altaret.
Idag vet vi att endast nedre delen av tornet och dess interiör har lämnats orörd. Även delar av långhusets västra gavel och korets östra gavel är kvar från den gamla kyrkan.

På församlingens begäran placerades predikstolen över altaret och man kunde använda den gamla kyrkans predikstol från 1733.

På ömse sidan av predikstolen hängdes två oljemålningar av Per Hörberg, Kristi bön i Getsemane och den andra Bergspredikan, den vi ser idag så fint renoverad och med en enklare ram, detta skedde 1973. Den andra Hörbergstavlan finns nu på Östergötlands museum.

Efter en renovering 1909 flyttades predikstolen till nordväggen, men den har fått ändrat utseende flera gånger.

I den gamla kyrkan fanns tidigare en 1600-talspredikstol som såldes till Börrums kyrka, där den fortfarande gör tjänst.

Kvar från 1817 års altaranordning är nu altarbordet, som är klätt med polerad rödbrun kalksten från Ljungs kalkbrott.

Altarbordet och ett antependium med altarduk är gåvor från professor Wittkoph (Oppreva), som var läkare och hade skött Gustaf III när han var sjuk nere i Pommern. För detta hade han fått en gulddosa som inlöstes av kronprins Carl Johan och för lösensumman skaffade Wittkoph dessa föremål. Wittkopfh har även skänkt en vinkanna i silver.

Dopfunten av grön kolmårdsmarmor skänktes till kyrkan 1953.
En tidigare dopfunt av trä med målad blomdekor som har använts för att bära upp en dopskål av mässing är daterad 1635.

I anslutning till dopfunten hänger en vävnad. Födelsen heter den passande nog och den är tillverkad av konstnärinnan Siri Sörqvist frän Törnevalla (det finns även en i Skeppsås kyrka).

 

 

Vår 200-åriga kyrka har restaurerats vid ett flertal tillfällen, ett blev klart år 2000 då kyrkan målades invändigt och en takbård som tidigare funnits i kyrkan och som hade målats över togs fram.
Bänkarna målades om från grågrön till en varm röd färg som bänkarna hade sett ut tidigare i kyrkan.
Häromåret målades även södra kyrkväggen och bogårdsmuren restaurerades och arrangemang gjordes på kyrkogården i väster för gamla övergivna gravstenar, som nu exponeras på ett värdigt sätt.
Av de åtta ljuskronorna är fyra av äldre datum från 17- och 1800-talen och fyra har skänkts av församlingsbor i samband med 1970 års renovering.

 

 

Vi går nu tillbaka 200 år för att se vad som i övrigt fanns på kyrkplatsen:
En prästgård förstås. Prästgården var ofta den enda plats där man kunde ha samlingar, vilket inte alltid var tillräckligt så därför byggde socknarna med tiden sockenstugor. Förutom behovet av samlingslokal behövdes också plats att ta hand om fattiga och gamlingar, skolsal mm.
Prästen och socknen behövde utrymme att förvara tiondet (tionde-bod), sockenmagasin, kyrkstall, gravkapell och en gård till klockaren.

 

Prästgården 2017. Foto Arne Blomberg.

 

Prästgården i Törnevalla ligger i Smedby, väster om kyrkplatsen. Enligt häradskartan från 1860-talet fanns tretton byggnader kopplade till prästgården. Jordbruket på prästgården utgjorde försörjningsgrund (boställe) för prästen tillsammans med tiondet, som prästen fick en tredjedel av och två tredjedelar tillföll kyrkan.

 

 

Detta system har varit en 600-årig tradition i Sverige, som tog slut 1910 varefter prästerna fick lönevatal och prästgårdsjordarna utarrenderades. Den gamla prästgården från 1700-talet är riven och ersatt med en ny byggnad under 1930-talet i ”funkisstil” med en flygel från den gamla prästgården finns kvar i liggande timmer, idag är prästgården privatbostad. Av kyrkplatsens övriga byggnader finns ännu sockenstugan, gravkapellet och klockaregården (även kallad komministergården och numera församlingshemmet) bevarade.
Kyrkstallet är rivet, men låg ända in på 1950-talet ungefär där gravkapellet nu står.

 

Sockenstugan 2017. Foto Arne Blomberg.

 

Sockenstugan, från 1800-talets början, finns kvar men har flyttats in några meter i samband med E4-bygget och har dessutom vridits 90 grader.

Huset är i dag privatbostad, men har under 1900-talet även använts som lokal för sparbank, distriktssköterska och äldreboende.

 

Skolan

År 1842 infördes folkskolestadgan i Sverige, som innebar plikt för socknarna att starta skolverksamhet. Tidigare från 1600-talet och framåt hade klockaren haft uppgiften att lära sockenborna att läsa, men ej att skriva.

1854 byggdes skola i Törnevalla, först med en våning och 1924 byggdes huset på med ytterligare en våning när huset blev lärarbostad. Samma år var den nya skolan färdigbyggd, strax söder om den gamla.

 

 

Folkskolan, byggd 1854. Läraren Reinhold Bergström med familj poserar på trappan. Vykort, tidigt 1900-tal.

 

Äldsta skolan ombyggd till lärarbostad 1924. Foto 2011 Arne Blomberg.

 

Nya skolan, byggd 1924. Vykort, foto Leif Wirén.

Handelsbod

KE Walls affär. Vykort, foto Leif Wirén.

 

I och med skråväsendets upplösande 1840 infördes handelsfrihet, vilket innebar att det blev tillåtet att köpa och sälja varor ute på landsbygden. En handelsbod byggdes då bland annat i nära anslutning till landsvägen och kyrkplatsen.

 

Järnväg

Järnvägen mellan Linköping och Norrköping och vidare norr ut invigdes 1872 och kom att förläggas genom Törnevalla socken i anslutning till landsvägen.

Någon järnvägsstation blev det inte vid kyrkplatsen men väl en hållplats för av- och påstigning. Järnvägsstationen förlades i stället till på Linghems gårds mark.

 

Om vi förflyttar oss ännu längre tillbaka i tiden och studerar en karta från 1717 framgår att den medeltida kyrkan hade torn, men att det också fanns en klockstapel i trä söder om kyrkan på kyrkogården, samt att en portal, en så kallad stiglucka fanns över öppningen i kyrkogårdsmuren. Dessa timrade klockstaplar i trä eldhärjades ofta och väldigt få finns bevarade till eftervärlden. I slutet av 1700-talet bestämdes att kyrkklockorna skulle hänga i kyrktornen.

Törnevalla gamla kyrka. Rekonstruktion av Åke Nisbeth, Riksantikvarieämbetet

 

Vid Törnevalla kyrkplats var också Åkerbo härads tingshus beläget (där lärarbostaden nu ligger). Kvar på platsen finns en husgrund efter den tidigare organistbostaden och som även kan ha tillhört tingshuset eftersom måtten överensstämmer med det tingshus, som sedan byggdes i Bjursholmen.

 

På kartan från 1717 framgår tingshusets plats i förhållande till kyrkan. Tingshuset revs under 1700-talets början och ett nytt byggdes i Bjursholmen, som redan efter några decennier revs på grund av hussvamp, varefter ny tingshusplats blev Kumla där byggnaden ännu finns kvar.

 

Runstenar

Från Törnevalla socken är fem runstenar kända. Fyra av dem har påträffats i kyrkan, bland annat i tornet där en påträffades vid omläggning av trappan till kyrkans torningång 1960.
Runstenen står nu vid södra tornväggen och dess tydbara textdel lyder: …rest denna sten efter Dräng, Ogers son, sin gillesbroder.

Stenen pryds upptill av ett skepp där den höga masten och rårna har utformats som kristna kors.
Dräng var en beteckning på unga män utan hushåll, som reste mellan olika länder för att förvärva sig gods och ryktbarhet.

Gillesbröderna, som förmodligen var handelsidkande storbönder från trakten, har sannolikt ingått i ett köpmansgille.

Stenen lär vara ristad omkring 1030.

Runstenen kan beskådas söder om ingången alldeles utanför kyrkan. Ytterligare en sten, som låg i golvet under läktaren, står nu väl synlig i prästgårdshagen med texten Torsten reste denna sten efter Tore sin svåger.

 

 

Tack för att jag fick tillfälle att berätta vår kyrkas historia!

 

Sigvard Hallendorff


Inlagt 2017-09-19



Äldre inlägg




Här möts gammalt och nytt, runstenar och spetsteknologi, mellan gamla Riksettan och motorvägen Linköping - Norrköping.


Linghems silo i sina glansdagar. Ca 1970.
Klicka på bilden för en nostalgitripp!
Foto Carin Wall.



Hembygdsföreningens ordförande
Sigvard Hallendorff
Oppreva, 585 61 LINGHEM
013-741 21
E-post

Det är enkelt att bli medlem! Sätt in 50,- per person på föreningens Plusgirokonto 407 84 47-2.
Glöm inte att ange ditt namn!!
Meddela sedan namn, adress och gärna telefonnummer och e-postadress till vår kassör
Laila Mårdh
Reva Skogslyckan, 585 61 LINGHEM
013-740 28
E-post