2008-03-06

Linghems posthistoria



Posthemmanet Stratomta i Törnevalla socken


Redan 1636 organiserades den viktiga postvägen mellan Stockholm och orterna i södra Sverige, ned till Markaryd som vid den tiden var gräns mot Danmark. Postvägen kom att gå via Norrköping – Linköping – Skeninge. Mellan städerna valde man på lämpliga platser ut postgårdar som ansvarade för transport av posten, och att den kom fram i rätt tid till nästa postgård där post utväxlas. Posten transporterades av ryttare till häst.

Stratomta gård i Törnevalla socken blev postgård och ansvarade för sträckan österut till Svarttorp vid östra änden av sjön Roxen, en sträcka på 11/4 mil (motsvarar i dag ca 14 km). Samt sträckan västerut genom Linköping till Mjärdevi, också den 11/4 mil. Transporterna gick till en början två gånger i veckan, onsdagar och lördagar. På mitten av 1700-talet utökades turerna till åtta gånger per vecka.
Postbonden var tvungen att anställa postdrängar, de fick slita hårt, rida i ur och skur, vänta på att posten anlände för att sedan föra den vidare till nästa utväxlingsställe.
Transporterna av posten pågick året runt, punktligt enligt schema. Att vara postbonde var inte ett åtråvärt åtagande för jordbrukarna det tog mycket tid, passning och var ett stort ansvar. Som ersättning för det betungande merarbetet, befriades de från vissa pålagor, till exempel skatt och utskrivning av soldater.


Visitation av Stratomta posthemman


År 1749 visiterade postinspektor Parnau samtliga posthemman i Östergötland. I Stratomta gjorde han följande iakttagelser: Ägare av frälsehemmanet var kyrkoherde Millerus, men det brukades av bönderna Håkan Persson 45 år och Jonas Olofsson 48 år. De förde posten åtta gånger i veckan Svarttorp – Stratomta – Mjärdevi. För detta åtnjöt de, förutom rotefrihet som beräknades till 5 daler silvermynt årligen, vedergällning i penningar 88 daler och 25 silvermynt som betalas varje halvår och förs in i deras kvittensbok. Postbönderna rider själva med posten. De har dessutom två drängar, Per Håkansson 23 år och Lars Gustavsson 21 år och två postgossar, Måns Andersson 18 år och Olof Andersson 17 år. Alla var duktiga postryttare och på detta hemman fanns det tillräckligt med manskap, konstaterade postinspektorn. Livré och karpus (mössa) är alldeles utslitna, vidare fanns två stycken sönderstötta och illa medfarna posthorn och ett postvapen som är i användbart skick. De begär tre nya posthorn och ett nytt postvapen.
Postbonden Håkan Persson innehar fullmakt och lämnat revers men Jonas Olofsson, som blivit postbonde senare, har ingen fullmakt och har inte lämnat någon revers. Beställningsbrevet och den år 1745 utfärdade varningen om straff för vållande förseningar upplästes, varefter postbönderna uppmanas att rida med posten så skyndsamt som möjligt. På posthemmanet fanns sex posthästar, som alla var dugliga – två svarta, åtta och fjorton år gamla, en brun fem år gammal, ett vitt sto tio år gammalt och en svart häst elva år gammal. Vidare fanns fyra stycken sadlar med tillbehör, alla väl bibehållna, och dessutom ett användbart täcke för postväskan.


Några notiser om postbönder i Stratomta


I november 1757 redogjorde postinspektor Widman i Linköping för orsakerna till att en sändning söderifrån, den så kallade ”tyska posten”, varit ett och halvt dygn försenad till Stockholm. Bland annat nämnde han att postföraren från Stratomta, som ska hålla vid landsvägen i ett torp, hade farit hem från torpet med hästen, efter att ha väntat i ett dygn på posten, vilket nog har gjort någon liten försening.
Men den största orsaken till förseningen var att det denna natt var ett hiskligt mörker och att den tyska posten var så tung att det var nästan omöjligt att ha den på hästryggen och samtidigt rida fort.

År 1800 är Stratomta åter aktuellt. Då klagar postbonden Nicolaus Forsbeck över att han minst åtta gånger per vecka, sedan flera år tillbaka, måste hålla sitt folk och sina hästar i beredskap ute vid stora vägen som går genom Linghems gärde mellan Norrköping och Linköping. Han vill i stället att de ska vänta vid posthemmanet till vilket en väl iståndsatt väg leder, endast 1/12 mil från stora landsvägen. Nu måste hans folk och hästar, ofta under bar himmel i den gruvligaste väderlek, flera timmar, ja ibland halva dygn, vänta på posterna som har oregelbundna ankomsttider.
Det kan hävdas, fortsätter han, att han kunde uppföra en byggnad med ett stall vid stora vägen. Men eftersom Stratomta är beläget på en skogslösa ort och han heller inte äger någon mark utmed stora vägen, där Linghems by bördiga åkerfält omgiva landsvägen på ömse sidor till flera hundra alnars sträckning både åt Linköping och Norrköping, vädjar han att Kungl. Maj:t skall tillåta att posterna hädanefter får köra upp till och utväxlas vid hans gård. Konungen Gustaf IV Adolf skriver själv under svaret och meddelar kort att postböndernas ansökan inte hör till dess omedelbara upptagande om prövning.

Postbonden Nicolaus Forsbecks inlaga till Konungen den 14 maj 1800:

”Stormäktigaste allernådigste Konung.

Den mildhet, med hwilken Eders K M:t omfattar äfwen den ringaste bland sina underståtare, lifwar mitt mod, at inför Tronen underdånigast nedlägga mitt lidande.
Flere år har jag warit nödsakad, til följe af meddelte befallningar, hålla häst i beredskap ute wid stora wägen, som emellan Norrköping och Linköping går genom Linghems gärde, tilfortsaffande af de minst åtta gånger i wecan ankommande posterna, men ej at afbida demwid mitt ägande posthemman Stratomta, til hwilket endast 1 /12 mil från stora landswägen en wäl istådsatt wäg leder.

Af denna reglering får jag widkännas de swårigheter, at som mitt hemmans ägor ej sträcka sig ut til landswägen, så måste mitt folk och mina hästar ofta under bar himmel i den grufligaste wädlek flera timmar, ja halfwa dygnet, wänta på posternes, förmedelst wägelaget, obestämda ankomstt; hwartill äfen kommer, at det ringa höfoder som wid mitt posthemmanwäxer medtages, och utom mina ägor upfodras, hwarigenom hemmanets åkerbliwer utmagrad, och dess ägare i samma mån försatt i oundwikeligt lidande.
Det enda som häremot kunde inwädas, är at nödig byggnad af ett boningsrum och stall med foderlada kunde wid wägen upföras; men utom det, at kostnaden til en sådan byggnad skulle öfwerstiga mina krafter, emedan hemmanet är beläget på en skogslös ort, så funnes ej heller nära det ställe, det Stratomtawägen stötter til landswägen, tjenelig plats til en sådan byggnad,emedan, som underdånigst bemält är, hemmanets ägor ej strecka sig til landsvägen, utan Linghems bys bördige åkerfält omgifwa landswägen å ömse sidor til flere hundrade alnars sträckning både åt Linkping och Norrköping
I grund af dessa underdånnigst anförde omständigheter wågar jag i lika underdånighet bönfalla det wärdes EdersK M:t allernådigst tillåta, at posterne hädanefter måtte få köra up til mitt hemman Stratomta, och der ombyta hästar.
Med djupaste underdånighet har nåden til dödssunden framhärda o.s.v.

Nicolaus Forssback i Stratomta
Postförare”



År 1814 gör Forsbeck ett nytt försök. Han ber att helt få slippa postföringen eller åtminstone få reducerad till hälften, var vid hemmanet Älvestad skulle kunna fullgöra resterande del av postskjutsningen, men det blev avslag. Bland annat uppger överpostdirektören, att Stratomta av ålder varit till posthemman anslaget och att hans instruktion ålägger honom att tillse att posthemmanen orubbat blev behållna. Han gör också jämförelse med det närbelägna och mindre posthemmanet Svarttorp, som utan klagan forslar posten 10 3/4 mil i veckan. (10 3/4 gammal mil motsvarar i dag 115km.)


En liten anekdot om postdräng från Stratomta


Enligt en muntlig tradition från trakten av Linghem gjordes i början av 1800-talet ett rånförsök mot en posttransport mellan Linköping och Norrköping. Den fördes av en postdräng från Stratomta posthemman. När han hunnit till det skogsområde, som kallades Rödjorna, det nuvarande Malmskogen, cirka 5 km öster om Linköping, överfölls han av en skäggig person, som ämnade röva posten. Postdrängen fattade snabbt situationen, grep med ena handen tag i mannens skägg och piskade med den andra handen på hästen så den föll i trav. Så gick färden ömsom i trav och ömsom i galopp till Bjursholms krog, sedermera Rycklösa motell. Då var rånaren ganska öm i hakan och helt belåten med att bli lössläppt. Den rådige postdrängen, som hette Johansson, lär sen ha blivit antagen vid 1:a livgrenadjärregementet på Malmen, men då under annat namn.
En stilla undran – kunde kanske ett straff med sådan behandling avskräcka dagens postrånare från att begå brott.


Postföringen med postbönder avvecklas


Inte förrän den 1 december 1862 befrias Stratomta från postföringsskyldighet.
Nu överfördes skjutsningen tills vidare på gästgiverierna, men efterhand övertogs postföringen av postdiligenserna och särskilda entreprenörer, som i konkurrens fått lämna anbud på transporten.


Postdiligensen genom Törnevalla socken

Postdiligens
Postdiligens på Riksettan 1955. Törnevalla prästgård i bakgrunden.
Foto Carin Wall.

Postlinjen Katrineholm – Linköping – Jönköping öppnades 1862 med en daglig avgång. I vår byggd var Kumla gästgivargård en av de ställen där skjutsombyten av hästar och diligens förare skedde med ankomsttid och avgångstid. I Linköping blev det en knutpunkt med tre diligenslinjer som möttes, Katrineholm – Linköping - Jönköping, Linköping - Kalmar och Linköping – Eksjö. Diligenslinjerna varade bara en kort tidsperiod, på grund av järnvägens tillkomst och trafiken som kom i gång på stambanan.


Poststationen Linghem öppnar

Järnvägsstationen Linghem
Linghems järnvägsstation.

Poststationen inrättades vid järnvägsstationen Linghem, vid Östra stambanan mellan Norrköping och Linköping. Den öppnas då bansträckan uppläts för allmän trafik den 16 oktober 1872, posten inrymdes i det nybyggda stationshuset. En linje med postiljonskupè och sedermera postkupéexpedition inrättades mellan Katrineholm och Linköping och post utväxlas i Linghem och Gistad.

Järnvägsstationen Gistad
Gistad järnvägsstation 1903.

Under tiden 16/10 - 31/12 1872 ankom 24 rekommenderade brev och 1 paket och 7 rekommenderade brev avsändes. Under samma tid ankom 525 brevförsändelser och avsändes 55 st.

Två Lantbrevbärarlinjer inrättades vid poststationen i Linghem när poststationerna i Östra Skrukeby och Rystad läggs ner och Askeby begär att få öppna en poststation.

Dessa linjer verkade under följande år.
Linghem - Östra Skrukeby 1891 -1908
Linghem - Askeby 1892 -1905

Ansvariga för postkontoret i Linghem har följande järnvägsanställda varit
Carl-Erik Berggren 1872-1878
Peter Sjöqvist 1878-1892
Fritz Valfrid Sandholm 1892-1897
Vikariat av stationskarlsförman Rudolf Kjellman

Befattningen övertogs av Johan Alfred Tell den 1 april 1898.
Hans årsarvode var vid tillträdet 420 kr men höjdes vid 1902 års allmänna reglering av arvodena för ”Föreståndare för förenade post– och järnvägsstationer” till 480 kr. Sedan höjdes det vidare i etapper, så att han efter motsvarande reglering 1914 hade 600 kr i årsarvode jämte ett biträdes anslag på 360 kr. Trafiken utvecklades så gynnsamt att det efter tre decennier inte gick att förena post– och järnvägsgöromål. Post och järnväg skildes åt 1918 (diarienummer 1b 1918 : 2972).

1918 flyttade poststationen till den närliggande speceriaffären, Linghems lanthandel, med fastighetsbeteckning Linghem 3:18. Affären byggdes 1870 av Patron Albert Andersson p¬å Linghems gård, till att b¬örja med var den till f¬ör de anst¬älldas behov. I husets bottenvåning fanns speceriaffär som drevs av K. W. Griph och på övervåningen var posten inrättad i en särskild postlokal. Johan Alfred Tells dotter, Hanna Olga Elisabet Larsson (född Tell), blev föreståndare för den flyttade poststationen.
Posten flyttades återigen 1921 till en särskilt inredd postlokal i fastigheten Linghem 3:10, med namnet ”Tellbo” där Olga (född Tell) och maken kamrer Ernst Larsson bodde. (Läs mer om Tellbo.) Olga Larsson fortsatte, med bistånd av maken Ernst, "Post-Lasse", att sköta posten ända fram till 1954. Hon kunde således blicka tillbaka på 40 års ordinarie tjänst i postverket, när hon avgick med 1953 års utgång.

Poststationen förenades därefter åter med järnvägsstationen åren 1954-1967.
Ansvaret vilade under denna tidsperiod på följande järnvägsmän.
Sven Harry Claesson 1954-1957
Gustav Algot Karlsson 1958-1963
Tage Sigfrid Dahlstedt 1963-1966


Posten i Linghem efter 1966


Återigen skildes posten från järnvägen år 1967. Arbetsmängden hade ökat i så hög grad att poststationen kunde klassas som postexpedition enligt då gällande normer. Detta innebar ny skilsmässa från järnvägen och förändringar av chefens status från avtalsanställning till löneplansanställning. Malin Evaldsson-Unholm hade tillträtt som chef med titeln stationsmästare redan 1967, titeln byttes genom 1970-talets generella omorganisation till lokalpostmästare.

Under tioårsperioden 1967-1976 fanns postexpeditionen kvar i stationsbyggnaden.

Posten flyttar på nytt den 9 december 1976 till Linghems centrum, Himnavägen 155.
I februari 1980 tog Elaine Gustafsson över ansvaret som lokalpostmästare och fick från 1986 års ingång slopa prefixet ”lokal” i titeln. Under tiden 1/11 1988 till den 28/2 1989 var befattningen vakant. Den 1/3 1989 tillträdde Maj-Gun Engström som postmästare, med ansvar för drygt 1800 hushåll som betjänades av postkontoret Linghem. Hennes efterträdare Christer Andersson verkar en kortare tid som postmästare .
1999 blir posten i Linghem ”Post i butik” och flyttar in i ICA Supermarket Himnahallens lokaler i Linghems centrum.
Brevsorteringen förläggs till före detta pensionärshemmet Bäcklidens lokaler under sommaren 2000, men flyttar till Postcenter Oskarsgatan i Linköping. På Postcentret Oskarsgatan sorteras posten för hela staden och även för tätort Linghem och för lantbrevbäring, all postutbärning och distribution startar sina turer därifrån.
Post i butik i Linghem upphör våren 2002, då posthantering och kontantförsörjning delas upp. Posthanteringen, brev, paket och frimärken drivs vidare av franchisetagare i Postens Servicenäts regi, medan kontant försörjningen sker via Postens dotterföretag Svensk Kassaservice. Himnahallen blir franchisetagare och driver postverksamheten medan Svensk Kassaservice fortsätter i egen regi i inhyrd lokal i butiken. Chefen för de båda verksamheterna är placerad i Linköping och för närvarande innehar Margareta Ström befattningen.

Svensk Kassaservice överlever till den 28/2 2006 och kommer sedan att avvecklas.


Postala fakta om poststationen Linghem


Benämningar på posten och datum på ändringar
Poststation         1872.10.16 - - 1966.05.31
Postexpedition   1966.06.01 - - 1976.12.31
Lokalpostkontor 1977.01.01 - - 1985.12.31
Postkontor          1986.01.01 - - 2003.12.31
Postservicesställe 2004.01.01 - - t.v.

Exempel på stämpel typer använd i Linghem
(Nst Normalstämpel)
Nst 10    1872-11-07 - - 1885-08-09




Klicka här för att ta del av Lars Höjings samling poststämplar från Åkerbo gamla kommun.


Lantbrevbärarpost 2. stämplar
Linghem - Östra Skrukeby 1891 -1908
Linghem - Askeby 1892 -1905


Postombud stämplar i Linghem:
POB 1 typ5 Skärkind 1966-06-01
POB 1 typ11 Skärkind 1969-12-31
POB 1 kvadratisk gum.stp. Skärkind 1966-06-01

Lantbrevbärarlinjerna stämplar i Linghem:
LBB 1 Östra Skrukeby 1969
LBB 2 Askeby 1969
LBB 3 Gistad 1969
LBB 4 Skärkind 1970-01-02 - - 1980-10-31
LBB 4 Örtomta 1986-10-01

Postanstalt stämpel under beredskapen 1939-1945
1228 U Linghem


En komplettering från Lars Höjing 2009-02-04:

Postanstalt stämplar
Avsikten med cencuren under beredskapstiden var att förhindra att uppgifter om militära operationer med mera spreds till obehöriga. När förstärkt försvarsberedskap anbefalles i september 1939 blev det aktuellt att försöka dölja var förbanden var förlagda.

POSTANSTALT 1228U tilldelas Linghem.
Stämpel tillverkades den 8 juni 1942, men är inte påträffad och registrerad, om att den har använts.
Brevet dök upp på Malmö Filateliförenings auktion den 20/1 2009.
Avsändare: Sjuksköterska Signe Mamquist Fältpost 249 25.
Fältpost 249 25 var IV fördelning 4 sjv. komp uppsatt av T1.



1945. Brev
Postanstalt 1228U Linghem ej dokumenterad.
Stämplat POSTANSTALT 1228U (Linghem) den 7.5.45 till BROBY.



Frankoteckensuppbörd i kronor under nästan 100 år
1874        478 kr
1915     3 250 kr
1925     3 960 kr
1935     4 207 kr
1945     6 720 kr
1955   10 714 kr
1965   20 937 kr


Källförteckning:
Posten – Linköping äldsta företag ISBN 91-7810-905-1
Folke Sundholm och Håkan Johansson

Posthistoria från Åkerbo härad i Östergötland Posthistorisk skriftserie 274
Erik Lindgren

Postvägar ISBN 91-973472-0-5
Eliz Lundin



Linghem i december 2005

Lars Höjing
Samlare av hembygdsfilateli från ”Åkerbo geografiska område” i Linköping


Lars Höjing
Kråksångsvägen 31
590 62 LINGHEM
Telefon: 013-702 98
e-posthorn


********************************




Kommentarer och kompletteringar mottages mycket tacksamt!




Tillbaka en sida
Tillbaka till välkomstsidan