Om du klickar på någon av bilderna får du se dem i större format!
Sveriges Bebyggelse Landsbygden Östergötlands län III 1950 |
Interiör från Linghems mejeri 1925. Olle Gustavsson, Greta Köhl Per Johnsson, Edit Lindberg, Okänd |
Linghems mejeri ca 1920. | Knut Svenman ca 1920. |
Per Johansson 1920-21. | Vittsköld och Gotthard Svensson 1920-28. |
Okända. | Mejerist Svenman 1925. |
Från intervju med Elis Wall, Bjärby våren 2000.
Mejeriet
hörde till Linghems gård. Först var det för brännvinsbränning. Det fanns stora tunnor kvar under byggningen på 40-talet. De slog jag sönder och bar ut när det skulle bli auktion. I byggningen bodde maskinisten och kanske annan personal också. Uppe i själva mejeriet fanns ett rum där det bodde personal.
Det gick en vattenledning från mejeriet opp till Linghems gård. Där fanns ett stort vattenkar i lagårn. Från mejeriet pumpades det upp vatten dit. Sen var det självrinning ut till korna. Gården tog allt vatten nere ifrån mejeriet.
På 40-talet lades mejerihanteringen ner och efter att ha stått tomt ett tag kom Lennart Eklund och en till dit och torkade ägg. Senare torkade de även blod. Det var mycket fruntimmer som jobbade där nere med att knäcka ägg. Det kom hela järnvägsvagnar med ägg. Äggpulvret gick väl mest till bagerier.
Vid mejeriet var det en stor damm där de tog is vintertiden. Det behövdes ju till mjölken. Isen lades i isdös. En isdös byggdes med plankor runt om. Isen som sågats i 50-60 cm stora bitar packades tätt så de frös ihop sedan. Sågspån fylldes på ca 25 cm runt om och ovanpå. Det isolerade fullgott. Man hade alltid is för två år på lager.
Magnusson kom till mejeriet och startade tvätt i mitten av 60-talet. Jag jobbade hos Wilhelmsson på sågen. Slutade där och började sedan åt Magnusson med att köra tvätt till Oxelösund, Finspång, Norrköping. Han sålde visst byggningen och sedan tog de mejeriet. Byggningen är kvar men mejeriet är rivet.
November 2006:
Hembygdsföreningen får en fråga från Miljövårdsenheten,Länsstyrelsen Östergötland:
Jag skriver till dig med anledning av att vi håller på med inventering av tvätterier/kemtvätt i Linköpings kommun. Jag har en adess (Törnevalla socken) och uppgift om;
Magnussons Kemiska Tvätterier, Kontor och Fabrik Västergården Linghem 1964-1968--? Enligt en person från trakten låg det ett tvätteri på platsen där tidigare Mejeri, ångbränneri och blodmjölsfabrik legat. På 1940-års flygfotokarta låg mejeriet i närheten av stationen i Linghem.
Kan du bekräfta dessa uppgifter? Vet du något mer om tvätteriet? Vilken typ av tvätt, tidsperiod, någon som minns och själv hade ärende dit? Det är väldigt värdefullt för oss med all hjälp som vi kan få.
mvh
Geira Torjusen
Om Du kan bidra med mer information om tvätten, var snäll och hör av dig till Geira!!
Telefon: 013-19 65 33
e-post: Geira
Sventa Lundh har berättat för Sigge Hallendorff att han jobbat på tvätteriet på 60-talet och att där fanns c:a 20 anställda. Innehavaren hette Per Magnusson och tvätteriet var ett Norrköpingsföretag. Magnusson bodde själv i den så kallade "mejerivillan" från den tid då mejeristen bodde där, villan finns kvar i dag, men inte själva mejeriet. Mejeriet blev blodmjölsfabrik och senast tvätteri från 1964 till 1968, då företaget gick i konkurs.
Tvätteriet utförde både vatten- och kemtvätt samt lagning. Kunderna var industrier som tvättade sina arbetskläder, overaller, handdukar mm. Två sömmerskor var anställda för att laga/reparera, en hette Maja Palmkvist.
Sventa Nordh var anställd som chaufför och hämtade och lämnade tillbaka tvätt. Företag som anlitade tvätteriet var t.ex. Oxelösunds järnverk, STAL i Finspång, Ericsson i Norrköping,
Hotell Rally i Linköping, Mjölby stadshotell samt några hotell i Norrköping. Skälet till konkursen lär ha varit att Magnusson satsade för mycket pengar när han köpte Arkösunds hotell, som han sedan drev vidare efter tvättens konkurs.