2007-12-13

Julmötet Törnevalla hembygdsförening

Måndag den 3 december i församlingshemmet Törnevalla





Måndag den 3 december hade vi vår avslutning för i år. Det kom otroligt många människor till oss, men så hade vi ju också bjudit in föreläsaren Johan Birath från Boxholm som höll ett föredrag om livet på landet på 1800 talet. Han är en mycket populär berättare och det kom c:a 130 personer.



Vi började som vanligt med att ordföranden berättade om vad vi har sysslat med under hösten. Vi har bland annat gjort en utflykt till Omberg och besökt Kjell Antonsson vid Dags mosse och tittat på hans samling av perenner. Kyrkoantikvarie Jonna Stewenius har varit hos oss och haft föredrag om Törnevalla kyrkplats och dess byggnader.
Ni kan läsa mer på vår hemsida.



Johan Birath är en mycket underhållande person han har förmågan att fängsla en stor publik med sina föredrag. Han berättar bland annat om livet på landet och lantbruket som det var under 1800 talet. I hans föredrag framkom det att det var inte lätt att leva då, de flesta levde i stor fattigdom. Han berättade även underhållande om sin familj, sina barn och sina sambos



Det skulle gå att skriva flera sidor om vad han berättade, men  jag rekommenderar er att gå och lyssna på honom vid något tillfälle. Ni kommer inte att bli besvikna! Det var mycket skratt under kvällen.
(Längre ner på sidan hittar du ett referat av ordföranden Sigvard Hallendorff.)
Du kan läsa mera om Johan i den här artikeln.



Det var kaffeservering med hembakat bröd. Det gick att vinna på kaffelotterna som var uppskattat. Våra tre lotterier med fina vinster fick en strykande åtgång.



Allt klaffade så bra och det kom så mycket folk. Det var en trött men lycklig Barbro som gick hem den kvällen, med en stor blomstergrupp från hembygdsföreningen och Åkerbo maskinhistoriska förening i famnen.



Genom Barbro Sandell.




* * * * * * * * * * * * * * * * * * * *


”Livet på landet under 1800-talet”
föredrag av Johan Birath 2007-12-03
(referat av ordföranden Sigvard Hallendorff)


Sveriges befolkning
Vi behöver bara gå en till två generationer bakåt i tiden så finner vi att alla som sitter här har förfäder, som varit backstugesittare, torpare, statare, sockenskomakare, sockensmeder, arrendatorer (åbor) eller godsägare. Detta kan vi säkert påstå mot bakgrund av att c:a 80 % av befolkningen på 1800-talet levde av jorden. Vid 1800-talets början var Sverige ett av de fattigaste länderna i Europa, vi var de ”fattiga kusinerna på landet”.

Freden, vaccinet och potätera”
Utveckling till bättre tider har skett på 1900-talet, men fröna till denna utveckling skedde på 1800-talet - växandet tar sin tid. Framför allt sådde vi många barn, från 1800 till 1900 mer än fördubblades folkmängden i Sverige (från 2,2 till 5,2 miljoner). Sverige hade aldrig kunnat utvecklas och industrialiserats vid sekelskiftet 1900 om vi inte hade haft denna befolkningsökning. Den var inte enbart en fördel för i spåren av ”trängseln” kom också en rad sjukdomar och epidemier.
Under 1800-talet födde den växande befolkningen 7 – 14 barn per familj för att kunna säkra 2 – 3 barns överlevnad till vuxen ålder för att kunna försörja sina föräldrar på ålderns höst. Alternativen var annars undantag, sockengång eller fattigstugan.
På 1700-talet hade vi smittkoppsepidemier med massor av döda i unga år.
I krig dog massor av soldater men de flesta dog av sjukdomar och inte av krigsskador. ”Det var fler som sket ner sig än dog av kulor.”
År 1800 kom vaccinet mot smittkoppor, en ny metod, som Edwars Jenner först provat ut på sig själv och sonen (detta var före laboratorieråttornas tid) där han ympade från kokoppor. Ordet vaccin kommer av latinska ordet vacca = ko. 1804 var smittkoppsvaccinering allmän i hela Sverige och därmed försvann smittkopporna.
Krigen tog också slut 1814 och potatisen infördes som föda i stället för som tidigare till brännvinsframställning. Under första delen av 1800-talet ”låg brännvinspengarna högst upp i lönekuvertet” och konsumerades i ofantliga mängder. Potatisen som föda blev ett nödvändigt energitillskott till det hårda kroppsarbete, som flertalet människor utförde. I dag bygger vi inte längre stenmurar för hand så ”var försiktiga med potatis, sås och bröd”, annars blir ni för tjocka, kommenterar Johan.
Anledningen till den omfattande befolkningsökningen på 1800-talet kan man alltså sammanfatta med ”freden, vaccinet och potätera”.

Jordbruket uppfanns av kvinnan!
Historiskt sett jagade männen och sov, kvinnan var stationär och svarade för att odla jorden och sköta sysslorna i hemmet. Enligt Johan är männen presumtiva smitare och skillnaden mellan männen är hur länge de kan dölja ”hur dana’ de verkligen är”.
Den stora befolkningsökningen var inte enbart positiv för arbetet räckte inte till för alla. I Törnevalla var det mycket bättre jordmån än i andra delar av landskapet där jorden var mager och stenig. Skogstorparna kompletterade sin försörjning med tjärdalar, fiske och jakt men när stenkol, koks och olja blev allmänt som bränsle, ville ingen längre köpa böndernas träkol. En bonde i Malexander beskådar sin magra ko, som inte har tillräckligt med bete och säger: ”Du har inte mycket att äta, men en rysligt vacker utsikt har du.”

Jordbrukets utveckling - uppfinningarnas tid
Det direkta jordbruket, när man slog med skära eller lie och räfsade efteråt krävde mycket folk och var mycket tidsödande. De nya uppfinningarna slåttermaskin och hästräfsa innebar en stor förändring för landsbygdens folk, men den största förbättringen blev utan tvekan tröskverket. Innan det kom hade man tröskat med slaga, vilket var ett mycket tidsödande, hårt och hatat arbete ( I Malexander böjer man verbet tröska: tröska, trask, trösket). För att få ljus hade man dessutom en brinnande sticka i munnen och ”lufta var full av bös” (avfall, damm).
Mjölkmaskinens intåg skapade jämställdhet för nu blev även männen intresserade av mjölkning eftersom det var en maskin, som utförde arbetet. Tidigare hade ansåg männen att mjölkning inte var något karlgöra.

Tre spikar i kistan
Så över till lite nostalgi från 1900-talet: De svenska folkparkerna, som nu snart är ett minne blott, var ett populärt ställe att besöka för att roa sig, dansa och lyssna till världsartister för en billig penning. ”Tre spikar i kistan” är anledningen till att folkparkerna inte längre är populära. Den första är bilen, som efter andra världskriget blev möjlig att köpa, tanka och köra omkring med för en bredare allmänhet. Den andra spiken är sommarstugan, som en vanlig arbetare kunde köpa i byggsats och själv bygga upp på en tomt, som han köpt av en bonde, gärna med sjöutsikt. Detta innebar att all fritid ägnades åt stugan, tomten och trädgårdslanden. Den tredje spiken är televisionens intåg i folkhemmet, tänk bara på fotbolls-VM 1958 och Kurre Hamrin (Johans kommentar), Hylands hörna och tiotusenkronorsfrågan. Att titta på TV blev en masspsykos, ett tempel som tillbads och för att inte behöva lämna TV-soffan införskaffade man TV-kannor för kaffet.

Brännvin, vatten och bröd
Ovanstående och mycket annat kan läsas i Johans nyutkomna bok ”Brännvin, vatten och bröd” och nästa bok kommer att handla om hur man tillämpade lagen förr. Johan har studerat 1-2 fall per härad i Östergötland och presenterade avslutningsvis några rättsfall ur boken från bland annat Östra Skrukeby, Linköping och Landeryd. Den boken ser vi alla fram emot, gärna presenterad i föredragsform under nästa verksamhetsår i vår hembygdsförening.

Sigge





Tillbaka en sida
Tillbaka till välkomstsidan