2008-01-09

Törnevalla hembygdsförening
Hembygdsträff 2007-10-01

Föredrag om ”Kyrkbyn och dess byggnader”
av kyrkoantikvarie Jonna Stewenius

(anteckningar av ordföranden)




Kyrkplatsen
Det finns ingen by vid Törnevalla kyrka så det är mera rätt att säga Törnevalla kyrkplats.
I Törnevalla kan vi alltså inte säga att kyrkan och dess byggnader ligger ”mitt i byn” men utgör Törnavalla sockencentrum. Kyrkplatsen ligger på en höjd, väl synlig i bygden mellan byarna, vilket tyder på att byarna fanns före den första kyrkans tillkomst på 1100-talet.
Ofta var det kungen eller en storman som initierade kyrkobyggen och som även bestämde platsen. Östgötalagen som nedtecknades i slutet av 1200-talet föreskrev att ”Kungen påbörjar kyrkobygge och allmogen fullföljer”. Den första medeltida stenkyrkan, som byggdes på 1100-talet blev med tiden för liten, varför man i slutet av 1700-talet beslutade att bygga en större på samma plats. På så sätt kunde man behålla delar av tornet, norra väggen och delar av grunden. I en del andra socknar finns den gamla kyrkan kvar vid sidan av en större 1800-talskyrka, och i ytterligare andra socknar har man rivit den gamla till förmån för en ny kyrka, och därmed kunnat använda en del av byggnadsmaterialet. Behovet av större sockenkyrkor var nödvändigt i en tid av stor befolkningsökning kopplad till kyrkoplikten, som stadgade obligatorisk närvaro vid gudstjänsterna. Denna kyrkoplikt fanns kvar ända till 1855!
Eftersom även andra frågor än kyrkliga behandlades i kyrkan på söndagarna blev kyrkan både en världslig och kyrklig samlingsplats där även rättsliga och praktiska frågor reglerades. Prästen var såväl den andliga som den världsliga ledaren i socknarna.

Klockaregården då det var vaktmästarebostad. Målning av kantor Hahn 1920.


Byggnader på kyrkplatsen
Prästgården var ofta den enda plats där man kunde ha samlingar, vilket inte alltid var tillräckligt så därför byggde socknarna med tiden sockenstugor. Förutom behovet av samlingslokal behövdes också plats att ta hand om fattiga och gamlingar, skolsal mm.
Prästen och socknen behövde utrymme att förvara tiondet (tionde-bod), sockenmagasin, kyrkstall, gravkapell och en gård till klockaren. Prästgården i Törnevalla ligger i Smedby, väster om kyrkplatsen. Enligt häradskartan från 1860-talet fanns tretton byggnader kopplade till prästgården. Jordbruket på prästgården utgjorde försörjningsgrund (boställe) för prästen tillsammans med tiondet, som prästen fick en tredjedel av och två tredjedelar tillföll kyrkan. Detta system har varit en 600-årig tradition i Sverige, som tog slut 1910 varefter prästerna fick lönevatal och prästgårdsjordarna utarrenderades. Den gamla prästgården från 1700-talet är riven och ersatt med en ny byggnad under 1930-talet i ”funkisstil”men en flygel från den gamla prästgården finns kvar i liggande timmer. Av kyrkplatsens övriga byggnader finns ännu sockenstugan, gravkapellet och klockaregården (även kallas komministergården och numera församlingshemmet) bevarade. Kyrkstallet är rivet men låg ungefär där gravkapellet nu står ända in på 1950-talet. Sockenstugan, från 1800-talets början, finns kvar men har flyttats in några meter i samband med E 4-bygget och har dessutom vridits i 90 grader. Huset är i dag privatbostad men har under 1900-talet även använts som lokal för sparbank, distiktssköterska och äldreboende.



Runstenar
Från Törnevalla socken är fem runstenar kända. Fyra av dem har påträffats i kyrkan, bland annat i tornet där en påträffades vid omläggning av trappan till kyrkans torningång, 1960. Runstenen står nu vid södra tornväggen och dess tydbara textdel lyder: …rest denna sten efter Dräng, Ogers son, sin gillesbroder. Stenen pryds upptill av ett skepp där den höga masten och rårna har utformats som kristna kors. Dräng var en beteckning på unga män utan hushåll, som reste mellan olika länder för att förvärva sig gods och ryktbarhet. Gillesbröderna, som förmodligen var handelsidkande storbönder från trakten, har sannolikt ingått i ett köpmansgille. Stenen lär vara ristad omkring 1030.

Tingshuset
Vid Törnevalla kyrkplats var Åkerbo härads tingshus belägen (där lärarbostaden nu ligger). Kvar på platsen finns en husgrund som bör ha tillhört tinghuset eftersom måtten överensstämmer med det tinghus, som sedan byggdes i Bjursholmen. På en karta upprättad 1717 av lantmätare Sven Ryding framgår tingshusets plats i förhållande till kyrkan mm.
Tingshuset revs under 1700-talets början och ett nytt byggdes i Bjursholmen, som redan efter några decennier revs på grund av hussvamp, varefter ny tingshusplats blev Kumla där byggnaden ännu finns kvar.

Klockstapel mm
Av samma karta från 1717 framgår också att den medeltida kyrkan hade torn men att det också fanns en klockstapel i trä söder om kyrkan på kyrkogården samt att en portal fanns över öppningen i kyrkogårdsmuren. Dessa timrade klockstaplar i trä eldhärjades ofta och väldigt få finns bevarade till eftervärlden, den äldsta från sent 1500-tal finns i Söderköping och en vid Skällviks kyrka från 1750-talet. Från och med sent 1700-tal bestämdes att kyrkklockorna skulle hänga i kyrktornen.

Skola
År 1842 infördes folkskolestadgan i Sverige, som innebar plikt för socknarna att starta skolverksamhet. Tidigare från 1600-talet och framåt hade klockaren haft uppgiften att lära sockenborna att läsa men ej att skriva.
1854 byggdes skola i Törnevalla på tingshusplatsen, först med en våning och 1924 byggdes huset på med ytterligare en våning när huset blev lärarbostad. Samma år var den nya skolan färdigbyggs strax söder om den gamla.
Läs mer om skolan!

Handelsbod
I och med skråväsendets upplösande 1840 infördes handelsfrihet, vilket innebar att det blev tillåtet att köpa och sälja varor ute på landsbygden. En handelsbod byggdes då bland annat i nära anslutning till landsvägen och kyrkplatsen.
Läs mer om affärer och komplettera gärna!

Järnväg
Järnvägen mellan Linköping och Norrköping och vidare norr ut invigdes 1872 och kom att förläggas genom Törnevalla socken i anslutning till landsvägen. Någon järnvägsstation blev det inte vid kyrkplatsen men väl en hållplats för av- och påstigning. Järnvägsstationen förlades i stället till på Linghems gårds mark.
Läs mer om järnvägen!












Tillbaka en sida
Tillbaka till välkomstsidan